Föräldrar får i dag rådet att ge sina bebisar gluten när de är 4-6 månader gamla. Forskning har antytt deras kroppar under denna tid kan lära sig att tåla ämnet. Men nu visar en välgjord vetenskaplig studie att rådet sannolikt saknar effekt.

Den nya studien, som publiceras i den medicinvetenskapliga tidskriften Pediatrics, visar att bebisar som får gluten före fyra månaders ålder eller efter sex månaders ålder utvecklar glutenintolerans precis lika ofta som bebisar som får gluten under den rekommenderade perioden. Eftersom studien är stor och välgjord finns det skäl att ifrågasätta det nuvarande rådet.

Epidemi av glutenintolerans i Sverige

Resultaten bekräftar också tidigare studier som visar att barn som föds i Sverige drabbas av glutenintolerans ungefär dubbelt så ofta som exempelvis amerikanska barn. Inga barn är så hårt drabbade som våra. Frågan är varför?

I Det sötaste vi har beskriver jag den epidemi av glutenintolerans som plötsligt drabbade små bebisar i Sverige under 1980-talet. Antalet fall fyrdubblades på bara några månader. Detta sammanföll med att läkare hade gett nya rekommendationer till föräldrar och uppmanat dem att vänta med gluten till efter sex månaders ålder. Av en slump ändrade samtidigt industrin receptet på välling; för att få ner proteinhalten ersatte de mjölk med glutenrikt mjöl, så glutenhalten ökade.

När allt detta uppdagades ändrades rekommendationerna återigen. Man införde rådet om att bebisar ska få gluten mellan fyra och sex månaders ålder och industrin sänkte halten gluten i vällingen igen. Inom loppet av några månader sjönk antalet bebisar som fick glutenintolerans till tidigare nivåer.

Kan mängden gluten vara avgörande?

Att den nya studien ganska tydligt visar att rådet om att introducera gluten mellan 4-6 månader saknar effekt,  antyder att den svenska epidemin sannolikt orsakades av att industrin ökade mängden mjöl i vällingen. Denna mjölbaserade dryck är  något som nästan bara svenska barn dricker. Jämförelser mellan länder visar att våra bebisar får i sig ovanligt mycket gluten. Forskarna bakom den nya studien spekulerar i att svenska barns höga frekvens av glutenintolerans orsakas av den höga konsumtionen av gluten. Kanske ska småbarnsföräldrar istället få rådet att undvika välling och glutenrik spädbarnsgröt?

Ökad risk vid maginfluensa?

En annan sak som behöver utredas är varför så många utvecklar glutenintolerans när de är äldre. Personligen skulle jag vilja se en studie där barn får undvika gluten i samband med maginfluensor och antibiotikabehandlingar. Vid båda dessa tillfällen finns en risk att tarmarnas barriär mot omgivningen blir försvagad. Då kan rester av gluten läcka in i kroppen och träffa på immunförsvaret. Det finns kopplingar mellan maginfluensa, många antibiotikakurer och glutenintolerans. Läckande tarmar är kan förklara dessa kopplingar.

MEN. En sak är säker. Ingen glutenintolerans utan mycket gluten i kosten. Under den tid som glutenintoleransen har blivit vanligare, har konsumtionen av pasta och vitt bröd ökat ordentligt. Efter att jag skrev Det sötaste vi har får mina barn mycket oftare potatis och sällan pasta.

Här hittar du ett tidigare inlägg om gluten och bebisar: När ska bebisar börja äta gluten? Och ska de äta välling?